Nu verkar marknaden inte längre vara orolig för bankerna och att centralbankerna skulle ha höjt så mycket att något gick sönder i finanssystemet verkar inte längre vara ett bekymmer, så nu är vi tillbaka till att oroa oss för inflation och generell utveckling i ekonomin. Denna vecka fick vi då fortsatta indikationer på att ekonomin i Sverige inte utvecklas särskilt positivt då privatkonsumtionen dök ganska kraftigt på årsbasis i februari. Lägg därtill en byggsektor som i princip stannat av och att inköpschefsindexet är ganska buttert så målar det ingen vidare trevlig bild. Samtidigt kom inflationssiffror för delar av Eurozonen som visade på att inflationen är fortsatt oroande hög, vilket innebär att ECB sannolikt fortsätter höja ränta vilket gör att Riksbanken kommer vara mer eller mindre tvingade att fortsätta höja om de inte vill se en fortsatt försvagning av kronan.
När osäkerheten är så här hög kan det kännas tryggt att ha en ordentligt utarbetad valutastrategi så att man vet hur man ska bete sig även om man inte vet vad kronan kommer göra i framtiden. Ett viktigt element i en valutastrategi är förmågan att prognostisera behovet av att växla valuta i framtiden. Om du t.ex. har en strategi som säger att du ska säkra en viss procent av ditt behov av utländsk valuta, låt säga 75%, för sex månader framåt - hur trygg är du i att den prognosen kommer vara rätt? Vad är sannolikheten för att 75% om sex månader inte är 110%, då dina kunder, eller dina kunders kunder, inte konsumerar på samma sätt som förra året? Om du känner en osäkerhet kring din prognos behöver inte svaret vara att sänka hur mycket man säkrar, vilket leder till en högre risk för valutapåverkan. Det kanske istället är värt att fundera på när din prognos känns tryggare och hur du ska anpassa när du säkrar efter det?
Trevlig helg!
#valuta #valutasäkring #valutaväxling #valutarisk
.